ny blogg

sprayh.blogg.se

it all ends and begins

http://sprayh.devote.se/

så. nu.

med fingrarna i halsen

antagligen blir det en lang paus. en galet lang paus.
for vem fan foljer min blogg egentligen? en van kanske gor det av artighetstvang inte fan vet jag. jag orkar inte folja bloggar heller. inte hejjagarsajavlauddatittapamigiiiiiiiiiiiiiiihochtittavadjagtogpamigidagochallatittadelitepadet. sen kom jag pa att jag ar precis sa. helt fuckedup stord i huvet.
bloggar om en sjalv ar dumt.

jag ska:
SLUTA BLOGGA OM MIG SJALV
BLI SMAL OCH VACKER BENIG
SLUTA VARA SA JAVLA BIMBO
BLI EN BRA MANNISKA

pricklosa halsningar fran siho

california gurl goes h&monepiece

nu mina pussgurkor drar fröken labil till staterna.från twilightstaden(tydligen har seattle anknytning till twilight?) till Hennes Kungliga Höghet Amelia Mignonette Grimaldi Thermopolis Renaldo Prinsessa av Genovia's hemstad (san fransisco för er som inte läst böckerna eller sett filmerna) och slutligen vandrar vi i Vivian och Edward Lewis fotspår ned för rodeo drive i gissa vart? den som kommer på staden, eller stadsdelens namn får extra cyberkramad och en liten länkning om ni har något ni vill länka till (jag har inte tusen läsare direkt, men får du inga extra besökare så har du i alla fall fått äran).
puss på er alla!



rubrikfan finns inte

krävs tre ord för att slå ihjäl mig. tre ord för att dra tillbaka mig. tre ord för att få mig att spy upp all jordgubbstårta.
du sa dem. slog dom emot mig rakt i ansiktet på ett högteknologiskt vis

haft en vän idag. tack för att du finns sen nio år tillbaka, du är den bästa av alla bästa.

jewlery

för ett par daga sedan tog ag på mig uppdraget att rensa mina smycken och även bland materialet jag gr smycken av, kommit rätt långt faktiskt från att ha börjat med detta:



skönt att rensa bort allt fult. hursomhaver hittade jag en kedja jag blev väldigt fäst vid och lite pärslor från ett halsband miin syrra gett mig någon gång, minns inte när, och gjorde det till ett litet litet halsband.


jag ÄLSKAR tjocka, färgglada glaspärlor, särskilt de med folie i (ni fattar vad jag menar?), blir som ett litet barn i närheten av dem. på sista närbilden här ser nipå den blåa pärlan hur jag fäst den. busenkelt. en vit pärsla som jag trädde på en tunn ståltråd, drog ändarna genom den stora pärlan, använde rundtång och fäste pärlan med kedjan. ni som pärlar mycket förstår nog hur jag menar, ni som vill veta hur jag menar får nog kolla närmre i en bok om smyckestillverkning för det där var årets sämsta beskrivning på något. hah x.x
men att göra nya smycken av gamla är jättebra, fatar mig inte på folk som slänger kedjor och pärlband bara för att de inte vill använda dem längre, sen köper de något med exakt samma kedja fast den används på ett annat sätt.
?
leta tips och bilderpå internet eller videos på youtube (eller varr inte gå till vår kära vän biblioteket och låna en bok?) eller bara kör på och gör något eget istället. viktigt är dock att man har en bra dag, för att göra smycken och vara arg/sur/irriterad/deprimerad/ha annan negativ känsla, fungerar inte. big nono.

förlåt för avbrottet förresten, har varit i riga en vecka och innan det mådde jag inte så kalas. men nu har jag varit hos bup och kommer fortsätta gå dit.

måstemåste utut




förlåtförlåtförlåt

jag har ingen kamera inom räckhåll och allt är kaos i mig och runt mig och jag måste reda ut allt sånt och ag har massor att blogga om men jag har ingen ork.
ledsen, men kika in lite då och då för att se om jag lyckats få ihop något, om ni orkar.

bara för att du har blivit så hatad de senaste dagarna

du är så bra att du får finnas på min blogg, erik.


finn ett fel


vad tycker ni om den mina små solstrålar?

här sitter jag och gråter

halkade in på net-a-porter (mycketmycket dumt gjort. nu sitter jag och funderar allvarligt på att prostituera mig för att få in pengar). än så länge är det endast skorna jag har sett... vet inte om jag vågar mer.

skor: marc jacobs

GAH.
mer bilder på godisar jag hittade kommer då och då.

dansande asfalt #1

remember: utkast, började skriva utan att veta vars den skulle dansa med mig, så jag vet inte om vi kommer till ett slut eller ej. först delen, enjoy.

Det du aldrig sa
De orden som aldrig lämnade dina av kyssar och frenetiskt hångel torra nariga läppar
Wow
Jag ser tillbaka på den dan
Och tänker
Wow
Jag ser tillbaka på den dan
Och tänker
Wow
Jag ser tillbaka på den dan
Och tänker
Wow
Jag ser tillbaka på den dan
Och tänker
Wow
Jag SER
Tillbaka
På den jäkla fantastiska dan
Och tänker
WOW (det betyder inte att jag är kåt på monsterhightechnologyspeletdödadöda)

~

Jag går, tror jag. Eller jag vet faktiskt inte riktigt vad jag gör. Men på något sätt tar jag mig framåt. Många, vanliga människor vid sina sinnens fulla bruk skulle nog kalla det för att gå, själv kallar jag det för att dansa. För visst är väl inte livet som en dans? En helig dans man bara kan dansa en gång. Inte så att man bara får chansen en gång, utan att man måste dansa en gång. Men hur man dansar den är upp till en själv. Och hur länge. Folk skulle nog kunna kalla det för grupptryck, men man har faktiskt val här i livet. Väljer man att gå efter grupptrycket, ja då är det väl ändå inget att skylla på? Så jag ortsätter min dans, längs det som kallas för trottoar. Med den ena foten framför den andra dansar jag fram över asfalten som förut var så svart och fin. Nu är den geggig av muterade löv och maskar, regnvatten och sliten av frenetiskt rullande cykel- och barnvagnshjul. Dansande fötter. Fast just för tillfället dansar mina fötter själva, vinglar lite. Alkoholintag bland ungdomar beror faktiskt inte bara på grupptryck, nästan aldrig faktiskt. I alla fall inte i mina kretsar.

don't want this last cigarette to be over


fröken kvadrat mår inte bra

funderar på en bloggpaus medan jag reder upp alternativa besök med diverse olika mottagningar. kvadraten i kvadraten mår inte jättebra.
det känns lite drastiskt att börja med bup, men dom tycker att jag ska gå dit. gah. någon som vet något som kan tipsa något, eller håller alla med om att jag anske börjar med umos dropp intid imorgon?

varför är inte jag i france?

mina pussgurkor poeten/skolios/plattfotad och mager/ester och neliälsklingen är i frankrike. en liten by mellan nice och cannes, närmare bestämt. där är tydligen pojkarna väldigt snygga (men de två ljushuvudena har inte fått för sig att fotografera herrana, nejnej) och sådana som både visslar och tutar.
för att vara jobbig och ge mig själv en självförtroendeboost ska jag bara säga att jag är rätt van vid att bli tutad/ropad på och få kompplimanger om både utseende och kläder, men det ultimata vore om en fransman kom och uppvaktande en. halvitalienare är väl rätt nära på, men inte riktigt. hm...
och tydligen kostar tamponger där typ ingenting (tolv riksdaler), vet ni hur mycket jag lägger på tamponger och bindor varje månad?
inte jag heller (orkar inte komma ihåg), men fan mer än tolv spänn. gah. borde ha följt med i resväskan. fyfan.

hoppas de har söta pojkar i riga, matyparty tror det i alla fall. hennes mor har levt i ryssland och de har bildbevis på att ryska herrar är utomordentligt stiliga, och hon säger att killar i riga nog säkert är nära besläktade med ryssar. fast när jag tänker på ryssar tänker jag på vodkadrickande svin med unibråhws .__.
JAJA.

jävligt intressant inlägg hörrni, borde kanske lägga upp bilder på klänningarna jag håller på med? hmm...


bloglovin
bloglovin
RSS 2.0